måndag 24 februari 2020

Vasaloppet öppet spår

Jag och broder Tuck åkte upp till sälen på lördagen.. Jag lämnade in mina skidor för proffsvallning och boendet vi hyrt låg rakt över gatan. Vi hämtade ut min nummerlapp . Tog en pizza till middag och uppsökte boendet.
I huset var det flertalet vasaloppsåkare inhysta. Vid kl 1900 hämtade jag ut mina skidor. Läggdags redan vid 2130 nåt sånt. Morgonen började med trängsel i köket.. havregrynsgröt och 4 kokta ägg för min del. Vi åkte till starten kl 0700 så det var lagom när jag var klar med grejerna så var klockan 0740.. Starten gick 0800.. Det gled jättebra på isen.. jag gled säkert 10m på varje stakning..  Uppförsbacken var inga problem.. förutom att jag fick gå förbi alla långsamma.. När jag var uppe på sista krönet så var det fortfarande fullt i backen bakom mig.. Det började plana ut och nu stakade jag på...ute på myrarna var det partier med bara is och inga spår alls.. det gjorde att man spände sig till viss del i muskler som ömmade lätt.. Första kontrollen Smågan kom jag snabbt till.. och nästan helt utan ansträngning kändes det som..detta går lätt tänkte jag. Nästa kontroll Mångsbodarna nådde jag också.. någon tid hade jag inte kollat på...jag funderade på om man skulle klara repet.. det börjar bli stressat nu sa en jag pratade med.. Va? är det så.. tänkte jag.. Backarna blev fler och fler och då de saknade spår och bara hade 3 isiga fåror valde jag att gå ner i flera utav dem.. jag testade några men min halvt stukade fot ömmade ännu mer och dessutom lyckaded jag vränga till tummen.. Vid Risberg stod broder Tuck.. nu får du öka för du ska vara i Evertsberg om en timme..  Jag möttes av ännu fler nedförsbackar med is eller skarpa kurvor i slutet..  helt sjukt ju. Kompisen sa att vasaloppet var 95% stakning.. det kändes snarare som 95% utförsåkning på skridsko-is. Jag gick ju nedför backarna och blev omkörd.. stakade ikapp och förbi övriga på rakorna och uppför...sen körde de förbi nedför och jag körde ikapp och om igen.. jämfört med övriga hade jag massa energi kvar och dubbel fart.. men med livet som insats så fegade jag utför.. Det blev så illa att repet drog i Evertsberg... Så surt då jag nu får börja om hela klassikern på nytt... och hoppas på snö nästa vinter... Jag klarade mig utan benbrott och med livet i behåll får jag trösta mig med ... Det var en hel del som skadade sig.. på ett ställe låg en stor blodpöl nedanför en isbacke... En tjej fick en pinne i baken.. en dam landade på näsan i hög fart och jag trodde hon dog.. men det var bara all luft ur lungan som pressades ut i fallet...  Det gick nog att slå sig rejält om man åkte av på fel ställen...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar